Alla inlägg den 21 januari 2014

Av wanjasvarjehanda - 21 januari 2014 04:02

För några dagar sedan berättade en bekant om hur hon blivit nekad att lämna in ett bord till auktionshuset Lauritz. De hävdade att det var förbjudet att handla med föremål tillverkade av jakaranda. Den anställde hade alltså inte ens sett bordet utan gick enbart på inlämnarens uppgifter om att det var tillverkat i jakaranda.
Jag blev givetvis förskräckt, vad skulle nu hända med alla de 50- och 60-talsmöbler som finns hos såväl handlare som privatpersoner?


Jag gav mig genast in på Jordbruksverkets hemsida för att sätta mig in i vad som egentligen gäller. Där har man listat de trädarter som hotas av utrotning och som därmed skyddas av CITES-konventionen. Restriktionerna när det gäller import, export och försäljning är hårda, vilket givetvis är nödvändigt för att inte arterna skall försvinna. För mig kändes det självklart att reglerna omfattar nytillverkade föremål och virke som nyligen avverkats men de gäller även äldre föremål.


För att få klarhet i hur detta påverkar handeln så har jag varit i kontakt med Sara på Jordbruksverket, som tog upp mina frågor på ett CITES-möte. Detta är vad jag kunnat komma fram till utifrån de svar hon gav mig samt information på Jordbruksverkets hemsida när det gäller handel inom EU. En del frågetecken kvarstår och jag kommer uppdatera detta inlägg så snart jag fått mer info av Sara.


A-listade arter
För de arter som listats som A i EUs förordning om hotade arter gäller de hårdaste reglerna, vilket innebär att all kommersiell aktivitet är förbjuden och brott mot förordningen kan medföra böter eller fängelse i upp till 4 år.


Med kommersiell aktivitet menas:

  • Annonsera
  • Köpa
  • Sälja
  • Erbjuda någon att köpa
  • Annonsera om att få köpa
  • Annonsera om att skänka bort


Om du kan bevisa att virket kommer från odlade träd kan det vara tillåtet att använda dem i kommersiell verksamhet. Du har också rätt att handla med föremål som du kan bevisa är tillverkade före 3 mars 1947.

I annat fall måste du ansöka om ett CITES-intyg för att få sälja möbeln. Intyget gäller endast för just det exemplaret - antingen under hela möbelns livstid eller för en försäljning.


Blir du inte beviljat tillstånd så finns det inte så mycket att göra, då får du helt enkelt inte sälja föremålet. Du får däremot ge bort det om du skriver ett undertecknat och daterat gåvobrev, där det framgår att objektet skänks bort utan krav på motprestation och att mottagaren inte får sälja det eller använda det i annat kommersiellt syfte.
Alternativet är förstås att destruera möbeln och det känns kanske inte så kul om det gäller ett ovanligt designföremål.


B- och C-listade arter
Här citerar jag vad Sara på Jordbruksverket skrev till mig:
”När det gäller B- och C-listade föremål behöver du ”bara” kunna visa på lagligt förvärv, dvs du ska kunna visa att virket som möblerna tillverkades av togs in till EU på ett lagligt sätt och du ska kunna visa på hur man har kommit över det om man blir tillfrågad exempelvis om du utsätts för en kontroll.”

 

Detta skall jag be henne förklara lite närmre för det är givetvis omöjligt för oss som köper t.ex en dansktillverkad 60-talsmöbel på auktion här i Sverige att veta hur importen av virket skedde för 50 år sedan, i synnerhet som de flesta av den tidens möbelfabriker är nedlagda sedan länge.
För mig betyder begreppet ”lagligt förvärv” inget mer än att jag kan visa kvitto på att jag köpt varan.


Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida, där står bland annat vad som gäller vid import och export utanför EU. Tänk på att reglerna givetvis inte bara gäller möbler utan även andra föremål, som t.ex musikinstrument.


Här ser jag ett stort problem och det är att de allra flesta handlare inom antikt och retro här i Sverige sätter likhetstecken mellan jakaranda och palisander – detta gäller för övrigt även hos auktionshusen. Få av oss är botaniker och när man ser färgen och ådringen så är det antingen jakaranda eller palisander men inte så lätt att veta vilket. Jag har själv fram till ganska nyligen trott att det är olika benämningar på samma träslag (i Danmark kallas det i princip alltid palisander) men det är olika familjer och arter. Det är också vanligt att man gör en direktöversättning av engelskans rosewood (som man kallar både palisander och jakaranda) och använder namnet rosenträ, vilket är en annan familj.


Som jag uppfattat det hela genom att läsa information både från svenska och utländska sidor är det kort sagt så här:


Palisander är namnet på ett antal olika arter i familjen Dalbergia, däribland Dalbergia nigra – Riopalisander. Observera att även de som använder benämningen riojakaranda kan avse Dalbergia nigra och att engelskans Brazilian rosewood och Rio rosewood i sin rätta användning också betyder det. Dahlbergia nigra är A-listat.

 

De arter som kan kallas jakaranda ingår istället i släktet Jacaranda, t.ex Jacaranda mimosifolia. Hamnar oftast under benämningen rosewood på engelska, trots att de tillhör en annan familj. Jag hittar ingen av arterna i familjen Jacaranda i CITES-listan.
Se mer info här: http://en.wikipedia.org/wiki/Jacaranda


Rosenträ är arter i släktet Aniba. Aniba rosaeodora – doftrosenträd är B-listat. Aniba rosaeodora uppges på vissa ställen ingå i engelskans Brazilian rosewood, trots att det är från fel familj.


Jag ska inte svära på att uppdelningen är helt korrekt då det finns många motstridiga uppgifter men det som är säkert är att endast arter i familljen Dalbergia skall kallas palisander.


Så, vad gör vi som vill köpa eller sälja saker tillverkade på 50-, 60- och 70-talet i det vi brukar kalla palisander eller jakaranda? 
Solklart är att vi alla måste bli bättre på att kontrollera vilket träslag det egentligen handlar om. Om någon har tips på hur man med säkerhet kan avgöra om virket är riopalisander eller något annat så skriv gärna en kommentar.

Jag hittade en metod när jag letade på nätet men den gällde virke: Man hyvlar av lite av träet och lägger hyvelspånen i en burk vatten, skakar om och belyser med UV-ljus. De flesta arter av palisander skall ha partiklar i sig som blir lysanda i UV-ljus men lyser det inte så är det troligtvis riopalisander. Funkar förstås bara om man vet att det är palisander och är inte en sådär jättebra metod att köra om man vill kontrollera möbler före köp, jag misstänker att säljaren inte blir så lycklig om du börjar hyvla i sideboardet som har en prislapp på 10 000 kr.


På ett sätt är de hårda reglerna av godo för branschens rykte:
Det finns många som påstår att möbeln de säljer är i riopalisander trots att de är medvetna om att den inte är det, allt för att kunna skriva en högre siffra på prislappen. Här måste jag återigen citera Sara:


”Något som är viktigt att veta är att om du saluför eller säljer eller utför någon annan kommersiell aktivitet där du anger att möbeln är tillverkad av exempelvis Riopalisander, Brasilian rosewood, Dalbergia nigra något annat av de namn som kan användas för att beskriva Dalbergia nigra gäller det som att du har salufört eller sålt Dalbergia nigra. Knepigt att förklara men kort sagt så spelar det ingen roll om du verkligen saluför arten eller om du låtsas att du saluför arten (för att kunna sätta ett högre pris exempelvis) eller om du tror att det är den nämnda arten men så visar det sig att det är ett helt annat träslag som inte är listat. Man kan jämföra med asiatisk medicin där det kan stå att en vara innehåller tigerben fast den i själva verket inte innehåller några tigerprodukter men det är ändå förbjudet att sälja eller saluföra utan att ha CITES-intyg.”

 

Så, de som far med oriktiga uppgifter biter sig själva i svansen. Kanske kan detta bidra till att halten av ärlighet i marknadsföringen ökar en smula?


Även om vi som säljer möbler från jakarandans och palisanderns storhetsperiod kommer få ändra en del vad gäller våra inköp så är förbudet givetvis oerhört viktigt.
Som en vän sade när jag opponerade mig mot att reglerna gäller även äldre föremål: Det är så det brukar låta när folk vill sälja päls från utrotningshotade djur.

Hon har givetvis rätt där, när det gäller päls och andra djurdelar så måste man kunna vara säker på att det inte handlar om utrotningshotade djur som nyligen dödats.


Jag kan dock se en viss skillnad när det gäller högkvalitativa, designade möbler eftersom vi vet under vilken period fabrikerna fanns och möblerna tillverkades, därmed säkrar vi att det inte handlar om nyfällda träd.
Mitt argument när någon undrar om jag vill köpa in äldre pälsföremål (jag skulle aldrig vare sig bära eller sälja päls oavsett vilket djur den kommer från) är att de trots sin ålder sänder ut signaler om att det är ok att köpa och bära päls, vilket medför att pälsfarmarna finns kvar.

Kanske måste vi lära oss tänka så även här?


Något jag dessvärre tror att reglerna också kan medföra är en väldigt snedvriden konkurrens i branschen:
Vi som vill följa lagen kommer inte att sälja riopalisander och måste göra vårt bästa för att försäkra oss om att inte köpa in något i det träslaget eller någon annan hotad art – att komma på det när man redan har betalat kan bli en mycket dyr läxa då vi inte kan sälja det.


Sen har vi de personer som inte tycker att det där med lagar är så viktigt. De kan fortsätta sälja riopalisander så länge de inte skyltar för mycket med det. Eftersom vi laglydiga gör att det blir färre objekt i omlopp så kommer de kunna ta saftigt betalt för dem som finns.


Så, du som är sugen på att köpa ett 60-talsbord i riopalisander: Fråga om säljaren har CITES-intyg för möbeln. Finns inget sådant så kan det vara bäst att hoppa över affären, samt lite snällt hänvisa till CITES och EU-förordningen om handel med hotade arter.


Det gäller också att kolla objekten extra noga på auktion, många mindre auktionshus skriver ofta fel träslag: Ibland beskrivs jakaranda och palisander som teak och ibland som mahogny, andra gånger är det mahogny som blir till jakaranda. Du har kanske inte något emot att ropa in ett soffbord som visar sig vara i riopalisander och inte som auktionshuset skrivit i mahogny men det blir knivigt om du vill sälja det vidare så småningom.


Till sist: I skrivande stund får jag bara upp 5 objekt listade som jakaranda eller palisander när jag söker bland möbler inom Sverige hos Lauritz (motsvarande siffra hps Bukowskis Market är 28) så det kanske är så att de har slutat ta in möbler i dessa träslag.

Söker jag på riopalisander eller rio palisander hos samtliga av Lauritz filialer så får jag c:a 30 träffar, samtliga i Danmark och med CITES-intyg som gäller endast för just det försäljningstillfället. Jag ställer mig tveksam till om alla dessa verkligen är tillverkade i riopalisander men framförallt undrar jag hur det kommer sig att de danska filialerna skaffar intyg medan de svenska istället vägrar ta in ett soffbord som sagts vara i jakaranda eller palisander utan att ens titta på det.

Slutar Lauritz i Sverige sälja allt i jakaranda och palisander p.g.a att man inte litar på kunskapen hos de svarnska filialerna eller är det en kostnadsfråga när det kommer till CITES-intyg?





ANNONS

Presentation


Här snackar vi möbler & annat från 50-talet, 60-talet & 70-talet. Har du en pryl du vill veta mer om? Maila så sätter vi igång sökandet :)

Fråga mig

10 besvarade frågor

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2014 >>>

Sök i bloggen

Sevärt, lusläst & lustigt

Barnebys Blogglista

Not Swedish?

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Wanjas Varjehanda med Blogkeen
Följ Wanjas Varjehanda med Bloglovin'

Gästa boken!


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se